Det är inte klokt vad det har regnat den senaste tiden. Utan upphåll. Grått, blött, genomträngande regn. Ett sådant regn som aldrig vill sluta. Som gör att man inte ens vill gå på hundpromenad utan bara kura under en filt, med en film och en älskad arm runt axlarna.
Jag är hemma i staden H för att jobba ett par dagar. Kärleken är kvar i paradiset med hästar och hundar och det eviga regnet. Imorgon åker jag dit igen. Som jag längtar, efter frisk luft, efter hästtramp, efter att klia hundöron, efter en liten liten katt, men mest av allt efter honom. Efter hans stora händer och rispiga skäggstubb, efter hans stora varma famn och hans arm runt min axel. Snart!
Först några timmars jobb, och en natt och så några timmar till på jobbet...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar